Maj i korthet:
Makroekonomiska trender
Maj präglades av ett fortsatt osäkert geopolitiskt läge där marknaden i hög grad väntade in utvecklingen i Iran‑konflikten. Läget eskalerade inte, men riskpremien i Mellanöstern bestod och oljepriset höll sig kvar på höga nivåer.
Inflationen visade sig vara mer trögrörlig än väntat i flera större ekonomier, vilket sköt upp förväntningarna på räntesänkningar från centralbankerna. I USA fortsatte bilden att vara blandad: BNP‑tillväxten mattades av samtidigt som arbetsmarknaden förblev stark och inflationen låg kvar på en nivå som oroar Fed.
Europa utvecklades svagt men stabilt, med en industri som fortfarande kämpar men där tjänstesektorn håller emot. Samtidigt fortsatte AI‑relaterade investeringar att driva riskaptiten i USA, vilket gav stöd åt de globala börserna trots en i övrigt försiktig makromiljö.
Oljemarknaden förblev tajt med fallande lager och en riskpremie kopplad till Mellanöstern, vilket bidrog till att energipriserna hölls uppe och fortsatte påverka inflationsutsikterna globalt.
Marknadsutveckling
Aktiemarknaderna utvecklades blandat under maj. USA fortsatte att visa styrka, drivet av AI‑relaterade investeringar och starka rapporter från de stora teknikbolagen, vilket höll riskaptiten uppe trots en mer utmanande makrobild. Europa hade en svagare utveckling, präglad av dämpad industrikonjunktur och fortsatt osäkerhet kring energipriser och geopolitik.
- S&P 500: + 5,3 %
- Nasdaq: + 8,0 %
- Russell 2000: +3,7%
- DAX40: +3,3
USAs makro sttistik för arbetslöshet och produktivitet förstäter att visa på en stark ekonomi vilket under månaden gör att de amerikanska börserna klarade av att stå emot bättre och tappade mindre än de Europeiska.
Geopolitiska risker
Det geopolitiska läget fortsatte att vara spänt under maj, men utan tydlig eskalation. Konflikten mellan USA och Iran förblev den centrala riskfaktorn, framför allt genom osäkerheten kring sjötransporterna i Hormuzsundet där en femtedel av världens olja passerar. Situationen höll oljepriset på höga nivåer och bidrog till en förhöjd riskpremie i energi- och transportsektorn.
Kriget i Ukraina fortsatte att skapa strukturell osäkerhet i Europa, särskilt för energiintensiv industri, medan rivaliteten mellan USA och Kina låg kvar som en långsiktig systemrisk med konsekvenser för handel, teknologi och investeringar. Sammantaget präglades maj av ett geopolitiskt läge där marknaden levde med hög osäkerhet men utan de akuta händelser som skulle kunna förändra riskbilden i grunden.
April i korthet:
Marknadsutveckling
Den svenska börsen återhämtade sig starkt under april och steg med 4,5 %, drivet av förhoppningar om ett kortare Iran‑krig, tydligare signaler om räntelättnad från Riksbanken samt överlag starka kvartalsrapporter. Uppgången fick dessutom stöd av ett fortsatt risk‑on‑sentiment i USA, där AI‑relaterade investeringar fortsätter att driva optimismen.
- S&P 500: +10,4 %
- Nasdaq: +15,3 %
- Russell 2000: + 12,2 %
- OMXs30 + 4,5 %
Makroekonomiska trender
Den svenska ekonomin visar på att inflationstakten är lägre än väntat vilket öppnar upp för tidigare räntesänkningar.
USA befinner sig i ett mer komplext läge där inflationen åter stiger samtidigt som BNP‑tillväxten mattas av, medan arbetsmarknaden förblir påfallande stark. Kombinationen skapar en tydlig risk för en ”stagflation‑light”‑miljö, vilket gör det nödvändigt att följa utvecklingen mycket noggrant.
Geopolitiska risker
Fortsatt fokus på mellanöstern, oljan och sjötransporterna i Hormuzsundet. Omkring 20 % av all olja i värden passerar där och det har stora konsekvenser för handel och tillverkning. Övriga oljelager minskar nu i snabb takt enligt EIA och de Amerikanska lagren föll senaste veckan med betydande -7,9- 9,1 miljoner fat. Om oljepriset stabiliseras sig runt 100 dollar fatet har det en påverkan enligt IMF och OECD med 0,5 – 1 % högre global inflation samt -0,4 % till -0,8 % på BNP -tillväxten globalt
Mars i korthet:
Makroekonomiska trender
Mars månad blev minst sagt dramatisk då USA valde att attackera Iran. Det fick till följd att oljepriset rusade till omkring 120 $ / FAT Crude Brent. Den avgörande frågan är hur långdraget kriget blir men redan nu kan man säga att oljepriset inte kommer tillbaka till de 65 $ / FAT som vi hade innan invasion mer troligt landar på runt 90 $/FAT. Och enligt nationalekonomisk skolbok en prischock och kommer att skapa inflationstryck och ha en hämmande effekt på världens tillväxt. En sådan ökning av priset medför cirka – 0,5% ned på den globala tillväxten
Marknadsutveckling
Oroligheterna i mellanöstern fick direkt konsekvenser på marknaden och OMXS30 och DAX40 backade båda hela -10,3 % för månaden
- S&P 500: – 5,1 %
- Nasdaq: – 4,8 %
- Russell 2000: – 5,2%
USAs makro sttistik för arbetslöshet och produktivitet förstäter att visa på en stark ekonomi vilket under månaden gör att de amerikanska börserna klarade av att stå emot bättre och tappade mindre än de Europeiska.
Vi har tidigare kommenterat guldets utveckling och under mars månad fick vi en kraftig korrigering. Normalt sätt så brukar guldet fungera som en trygg hamn mot oroligheter och inflation men förklaringen ligger i att centralbanker valde att sälja av och då främst den turkiska som sitter på ett stort innehav. Den kinesiska centralbank köpte under månaden
Geopolitiska risker
Det geopolitiska nyhetsflödet dominerades av USA hantering av Venezuela samt Iran. En gissning är att man ville säkra sin oljetillgång genom Venezuelas när man sedan startar krig mot Iran för att slå ut deras vapenproduktion och förmåga att tillverka kärnvapen så har man med i beräkningen att oljepriset kommer att skjuta i höjden
Februari i korthet:
Makroekonomiska trender
Den svenska kronan fortsatte att stärkas under februari, drivet av betydande kapitalinflöden till svenska tillgångar. Den starkare kronan bidrog till att dämpa importpriserna, vilket nu syns tydligt i inflationsstatistiken. Framför allt föll KPIF från 2,0 % till 1,7 %, vilket bekräftar att det underliggande inflationstrycket fortsätter att avta.
Samtidigt präglades månaden av ökande politisk osäkerhet i USA. Flera centrala institutioner utsattes för hård press, och utvecklingen kring migrationsmyndigheten ICE väckte särskild oro. Under Trumps ledning har myndighetens ICE budget ökat från cirka 6 till 80 miljarder USD per år, vilket förstärker farhågorna om att den i praktiken kan användas som ett politiskt verktyg snarare än en renodlad förvaltningsmyndighet.
Marknadsutveckling
Om januari dominerades av fundamentala data och rapportsäsong, så präglades februari i högre grad av teknisk analys och flödesdriven handel. Det geopolitiska läget bidrog till en mer osäker riktning i de amerikanska marknaderna:
- S&P 500: –0,87 %
- Nasdaq: –3,4 %
- Russell 2000: +0,7 %
Rörelsemönstret indikerar en blandning av riskaversion och sektorrotation, samtidigt som övervärderingsdiskussionen – särskilt inom AI‑relaterade bolag – fortsätter att skapa nervositet.
När marknadsriktningen är oklar tenderar CTA‑modeller och algoritmiska strategier att få större genomslag, vilket resulterar i mer slagig och tekniskt styrd handel.
På hemmaplan fortsatte OMXS30 att utvecklas mycket starkt, med en uppgång på +5,9 % under månaden. Industrisektorn stod återigen för en stor del av lyftet, vilket understryker styrkan i de cykliska delarna av svensk ekonomi
Geopolitiska risker
Det geopolitiska nyhetsflödet dominerades av utvecklingen i USA, där både ICE och en rad uppmärksammade dödsskjutningar hamnade i centrum för den nationella debatten. Händelserna bidrog till ökad polarisering och förstärkt oro kring institutionell stabilitet, vilket i sin tur spiller över på marknadssentimentet globalt.
Januari i korthet:
Makroekonomiska trender
Grönland, Davos, räntebesked och politiska utspel där har vi Januari 2026. När man trodde att Davos var lite på dekis så anländer USAs president och håller tal och meddelar att han inte tänker ta Grönland med våld och de närvarande Europeiska politiker drar en lättnadens suck, det här visar att även om man vill vara rakt igenom professionella så finns här mycket känslor och oro nu när världsordningen blivit en annan där läget är ”Den starkes rätt”
Marknadsutveckling
Det geopolitiska utspelen har skapt en periodvis mer volatil marknad SP500 trevar sig fram i en sidledsrörelse under månaden och är 1,4% upp. Nasdaq präglas fortsatt av övervärderingar och oro för bubblor främst inom AI. Indexet upp 1,2% under månaden. Något att hålla koll på fortsatt är Amerikanska småbolags indexet Russel 2000 (+5,3%) kan ge en indikation på riskviljan fram över. Många bolag i indexet är inte lönsamma.
OMXs30 går mycket starkt och det är främst de starka industribolagen som lyfter index med +5%
Guldet ångade på till 5300$/uns och cirka 23% uppåt och vi fick en rejäl rekyl sista handelsdagen säger en hel del om hur mycket spekulation som ligger i guldet just nu även om många aktörer använder det som hedge och riskspridning
Även Bitcoin stod för en rekyl och blir intressant att följa vilken påverkan
Geopolitiska risker
När fokus flyttar är risken att andra viktiga frågor kommer i skymundan vilket kan sägas om Ukraina även om det sker samtal och rapportering så har fokus legat på Grönland och USAs intressen. Vidare är det en obehaglig utveckling i USA runt ICE och migration där utövande av våld skapar protester och det demokratiska kontraktet och tron på institutionernas roll är under påverkan
December i korthet:
Makroekonomiska trender
Centralt för månaden och som även präglade en avvaktande hållning på finansmarknaden var räntebeskedet från FED och i vanlig ordning så var utfallet relativt givet 70/30 för sänkning vilket det också blev men den avgörande frågan om hur FED resonerar runt framtiden, läs mer under djupanalys delen.
Marknadsutveckling
Avvaktande handel på aktiemarknaderna, desto mer action på ädelmetaller och råvaror. Guldet har blivit en snackis då vi på 1,5 år haft en 100% uppgång och att det når över magiska 4000$/uns
Men mer intressant är nog att priset på koppar steg med mer än 20% på kort tid, se djupanalys
Geopolitiska risker
Perioden präglas av de fortsatta spända diskussionerna mellan parterna Ukraina, Europa och USA där deras hållning i allt större grad frestar på övriga parter och ökar svårigheten i att analysera hur USA ser på framtiden när Ryssland bjuds in till diskussion.