Egentligen är det något motsägelsefullt med inflation, för varför ska allt bli dyrare när företagen producerar varor och tjänster mer och mer effektivt?, alltså ökad produktivitet som det heter på det nationalekonomiska språket. En ekonomi är mycket mer komplex än så och förklaringen till inflationens roll, sakers och tjänsters minskade värde, hittar vi i förändringen av det moderna samhället.

Vi har gått från att inflation nästan uteslutande var kopplat till företag, staten och löneförhandlingar. Idag när 70-75% av Sveriges befolkning äger sitt boende kommer inflationen in i den enskildes individens liv på ett helt annat sätt genom räntor, bolån, värderingar och realinkomster. Lägg där till faktorn pensionssparande i fonder och privat aktiesparande.

Under 30 års tid har vi haft en mycket begränsa inflation där utvecklingen av avancerade tillverknings och inköpsprocesser som är mer globala och beroende av flera olika aktörer gjort en mer effektiv leverantörskedja. Det har i sin tur skapat förutsättningar till låga räntor och möjlighet att finansiera privat boende till låga kostnader.

De svenska hushållens ekonomi liknar mer ett företags struktur där man är exponerad mot tillgångspriser och har en räntekänslighet. Centralbankernas roll förändrades samtidigt. Trots att räntebesluten ibland legat efter konjunkturcykeln har man under lång tid lyckats hålla inflationen låg. Det skapade en psykologisk förväntan i samhället – att inflationen alltid skulle vara låg, att räntorna skulle vara stabila och att bostadspriserna skulle fortsätta stiga.

När inflationen återvände 2021–2023 bröts denna förväntansmodell. Inflationen blev inte bara en ekonomisk variabel, utan en psykologisk faktor som påverkar människors trygghet, framtidstro och beteenden. Det är denna psykologiska dimension som gör inflationen så central i dagens samhällsekonomi.

Den moderna inflationen drivs inte längre primärt av ökade kostnader i produktionen. Tvärtom har produktiviteten i många sektorer ökat kraftigt. Istället uppstår inflationen i de delar av ekonomin där produktiviteten inte ökar lika snabbt:

• bostadsmarknaden
• energisystemet
• sjukvården
• utbildningssektorn
• logistik och infrastruktur
• arbetskraftsintensiva tjänster

Det är här flaskhalsarna finns. Och det är här inflationen föds.

Det innebär att inflationen idag är mer strukturell än cyklisk. Den är ett resultat av hur samhället är organiserat – inte av att företag “höjer priser för att de kan”, även om det beteendet förstärker effekten.